levlivetlattare

Jag tänkte reda ut det här med nyckelhålsmärkning. Nyckelhålsmärkning är till för att konsumenten lättare ska kunna göra hälsosamma val. De produkter som är nyckelhålsmärkta innehåller mindre mängd salt, socker, mindre och nyttigare fett och mer kostfiber och fullkorn än andra produkter av samma slag (ex. knäckebröd). "För nyckelhålsmärkta livsmedel gäller också att de inte får innehålla sötningsmedel och att högst två procent av det fett som ingår i produkter får vara industriellt framställda transfetter. Villkoren bygger på nordiska närningsrekommendationer, vilka i sin tur är baserade på vetenskaplig forskning."

Livsmedel som kan nyckelhålmärkas är frukt och bär, grönsaker och potatis, färdiga rätter, bröd och spannmålsprodukter, kött och chark, fisk och skaldjur, mejeriprodukter, vegetabiliska produkter och matfett.

Nyckelhålsmärkningen finns i hela norden, med samma regler då myndigheterna i Sverige, Danmark och Norge, tillsammans bestämt vad som krävs för att en produkt ska få märket.

”Sedan juni 2009 gäller nya kriterier för nyckelhålet. De innebär bland annat

• krav på fullkorn för spannmålsgrupper, till exempel mjukt och hårt bröd
• skärpta villkor inom färdigmatgrupperna
• skärpta villkor för sockerarter och salt i några grupper
• utvecklade villkor för fiskprodukter.

Två nya livsmedelsgrupper får nyckelhålsmärkas - oljor och flytande margarin samt smörgåsar, baguetter med mera.”

Citat från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Nyckelhalet/#nilka3

Uppdaterad: 2011-04-26

Bantningskurer kort info om varje

ღ       LCHF
Innebär Low calorie, high fat och man går då på en diet där man äter mycket fett och undviket kolhydrater från ex. pasta, potatis, ris, bröd, socker, ibland även grönsaker och frukt.

ღ       Atkins diet
Påminner om LCHF och går ut på att man ska skära ner på kolhydratinnehåller i kosten.

ღ       GI-kost och Montignacdiet
GI står för Glykemiskt Index och är ett mått på hur snabbt kolhydraterna omvandlas till socker (energi) i kroppen. Ju snabbare den processen går ju högre GI värde. När man gå på GI kost vill man äta kost med så lågt GI som möjligt, vilket självfallet kolhydratfria livsmedel har (alltså påminner även denna diet om LCHF och Atkins).

ღ       Stenålderskost
Innebär att man strävar efter att äta mer som vi gjorde på stenåldern, d.v.s. äta mer kött, fisk, nötter, grönsaker och frukt och utesluta mjölk, spannmål och baljväxter.

ღ       Medelhavsdieten
Innebär att man strävar efter att äta mer som de kring Medelhavet förr. Då åt man mat bestående av spannmål, fisk, nötter, frukt, grönsaker, baljväxter och fettet var olivolja. På detta sätt får man i sig mycket kostfiber och lite mättat fett.

ღ       Nordiska dieten
Innebär att man ska äta fiberrikt, fett med god kvalitet och kolhydrater med god kvalitet. Man kan då äta fet fisk, magert kött, grönsaker, baljväxter, frukt, pasta och fullkornsbröd.

ღ       Tallriksmodellen
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden.

Tallriksmodellen har tre delar:

Den första är potatis, ris eller pasta samt bröd. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd.

Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.

Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.

Lägg märke till att tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet.

ღ       Matcirkeln
Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss den energi, det vatten och de näringsämnen vi behöver. De flesta livsmedel innehåller många olika näringsämnen, men särskilt mycket av några. I matcirkeln grupperas livsmedel så att de som har liknande näringsinnehåll ingår i samma grupp.

Matcirkeln hjälper oss att se till att vi får i oss alla näringsämnen vi behöver. Om man varje dag äter något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får man en bra variation av näringsämnen.

Man behöver inte äta lika mycket från alla sju grupperna. Välj gärna stora portioner av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär samt bröd, mjöl och gryn, men var sparsam med matfett på smörgås och i matlagningen.

Matcirkeln visar de sju livsmedelsgrupperna i bild. Matcirkeln kan vara ett bra hjälpmedel när man planerar dagens måltider. Livsmedlen grupperas så att de som har liknande innehåll ingår i samma grupp.

Frukt och bär

ger oss i första hand C-vitamin och folat och innehåller fibrer. Välj frukt efter säsong och glöm inte bort bären!

Grönsaker

ger oss litet energi, men mättar ändå. De innehåller fibrer, folat, vitamin c och karoten (karoten kan i kroppen omvandlas till vitamin A). Välj gärna de grövre sorterna som broccoli, blomkål och brysselkål. Variera grönsakerna efter säsong – använd vitkål och rödkål vintertid i stället för isbergssallad och gurka. Grönsaker bör de flesta av oss äta mer av, både råa och tillagade. Ärtor, linser och bönor är rika på protein och kan ibland ersätta köttet och fisken i måltiden.

Potatis och rotfrukter

är fiberrika och innehåller viktiga vitaminer och mineralämnen. De flesta av oss har goda skäl att äta betydligt mer av dem än vad vi gör idag. Potatis, kålrot, palsternacka och rotselleri kan användas på många olika sätt, i gratänger, som mos och i grytor. Morötter kan också ingå i sallader, råa eller tillagade.

Bröd, flingor, gryn, pasta och ris

bidrar med energi och innehåller fibrer, B-vitaminer och järn. De är också en viktig källa till fullkorn. Andra livsmedel i denna grupp är matvete, couscous, bulgur och mathavre. Välj i första hand fullkornsalternativen.

Matfett

innehåller fleromättade, enkelomättade och mättade fettsyror i olika proportioner. I fett finns också vitamin A, D och E. Bred ett tunt lager på brödet och välj gärna lättmargarin. Använder man bredbart pålägg kan man avstå från matfettet. Till matlagning bör man använda mjukt eller flytande matfett som har bra proportioner av fettsyror. Lättmargarin passar inte till stekning.

Små barn behöver inte dra ner på fettet. Därför kan de serveras 80-procentigt bordsmargarin.

Mjölk och ost

ger oss kalcium, zink och vitamin B, A och D. En skiva ost ger ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk. För att undvika onödigt fett, välj mager ost och mjölkprodukter med låg fetthalt.

Kött, fisk och ägg

är framför allt rika på protein, mineralämnen och vitaminer. Kött och fisk stimulerar upptaget av järn från andra livsmedel och det järn som finns i kött tas lätt upp i kroppen. I den här gruppen ingår även lammkött, kyckling och inälvsmat. Charkuterivaror ingår också – välj helst de magra varianterna! Fisk är bra mat som många äter för litet av. Ät gärna mer, även av de feta sorterna makrill, lax och sill – fiskfett har bra proportioner av fettsyror.

En del måste på grund av allergi undvika vissa livsmedel. Andra, t ex vegetarianer, avstår av andra skäl. De kan i stället välja något ur samma livsmedelsgrupp. Om man däremot inte äter någonting alls från en grupp måste livsmedlen kombineras på ett sådant sätt att näringsbehovet ändå uppfylls.

Matcirkeln och tallriksmodellen hämtat från nedanstående adresser uppdaterad 2010-03-11.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Matcirkeln/

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen/

ღ       Grapefruktdieten eller Hollywooddieten
Innebär att man lever i stort sett på grapefrukt i ca två veckor. Detta ska tydligen ge en viktnedgång på 4-8kg under dessa två veckor.

ღ       Soppdieten
Innebär att man i princip lever på en kolsoppa under en vecka. Man får enligt vissa, äta frukt under tiden man går på dieten.

ღ       Raw food
Innebär att man inte upphettar maten utan äter den rå. Enligt en del anhängare ska man inte äta mjölk då den är pastöriserad. Under denna diet kommer man främst att leva på vegetabilier.

ღ       Flygvärdinnedieten
Går ut på att man ska äta kcalsnålt samtidigt som man i stort sätt utesluter kolhydrater. Denna strikta diet följer man i ca en vecka.

ღ       Skinny Bitch metoden
Innebär att man äter veganmat under en lång tid. Man får äta tills man ät mätt och behöver inte räkna kcal. Man får äta de tre stora huvudmålen och behöver man så kan man lägga in mellanmål.

ღ       Zone dieten
Innebär att man ska skära ner på kolhydraterna. Man får äta magert kött, fisk, oljor, frukt och grönt, fullkornsbröd, baljväxter samt fettsnåla mejeriprodukter.

Huruvida ovanstående metoder är bra eller inte, vill jag inte lägga någon direkt vikt vid. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg (http://levlivetlattare.webblogg.se/2011/may/naringslara-2011-05-26.html ) så är all viktnedgång vid övervikt positiv, dock tror jag att det finns mycket bättre metoder än somliga ovanstående. Dock tror jag att en sund livsstil som man kan leva efter länge är bättre än jojobantning. Samtidigt kan det vara bra att rivstarta med en bantningskur som får kg att rasa för att finna motivation till att lägga om livsstilen till en magrare hållbar livsstil.
______________________________________________________________

Själv tror jag på en livsstil där man äter varierat, tränar och mår bra. När man ska äta varierat kan det vara bra att tänka på tallriksmodellen och matcirkeln och försöka få i sig lite från varje tårtbit. Det är alltid bra med frukt och grönt.

Livsmedelsverket rekommenderar att man ska följa de FEM F:n

ღ       Fisk minst tre ggr/vecka

ღ       Fullkornsprodukter

ღ       Flytande fetter så som flytande margarin och oljor

ღ       Frukt och grönsaker, minst 500g/dag

ღ       Figurer, innebär att man ska välja produkter som är ex. nyckelhålsmärkta

Antioxidanter släpper ifrån sig elektroner för att den fria radikalen ska kunna fylla sitt yttersta skal med elektroner (uppnå ädelgalsstruktur).

---

De fria radikalerna bildas bland annat naturligt i kroppen men kan motverkas av antioxidanter. Antioxidanter kan tillföras via kost men bildas även dem naturligt i kroppen. Fria radikaler bildas i cellerna när de använder syre i ämnesomsättningen, d.v.s. när cellen (mitokondrien) gör om maten vi ätit till energi.

---

 

De fria radikalerna kan göra skada i vår kropp genom att sno elektroner där de inte ”ska”. De kan ta elektroner från t.ex. DNA och RNA, fettsyror i cellmembran och svavelinnehållande enzymer. Om elektroner saknas i DNA och RNA så kan de leda till förändringar i genmaterialet och bilda mutationer som sedan kan leda till cancer. Skadas fettsyrorna i cellmembraner (cellens yttervägg) kan det leda till att bland annat genomsläppligheten till och från cellen skadas. Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå genom att lipoproteiner (speciellt LDL) oxiderar och endotelceller förstörs.

---

 

Forskning visar att C – vitamin har antioxidantverkan i låga doser medan i för höga doser övergår till att vara en prooxidant (påskyndar oxidationen). Vitamin E har även antioxidantverkan, och verkar spela ett positivt samband med vitamin C.

---

 

Antioxidant är inte samma sak som vitamin! Dock kan en del vitaminer vara antioxidanter.

---

Sambandet mellan en stor konsumtion av frukt och grönt har visat sig gynnsamt genom att minska risken för många olika folksjukdomar, varför man rekommenderar en konsumtion av minst 500 g frukt och grönt/dag. På detta sätt får man även i sig antioxidanter.

---

 

---